Sabbater och Högtider.

Fra Elvorochjanne.se/
Av Elvor Ohlin.
(Som pdf-fil her)

Gamla förbundet
2 Mos 31:13 Säg till Israels barn: Mina sabbater skall ni hålla, ty de är ett tecken mellan mig och er från släkte till släkte, för att ni skall veta att jag är HERREN som helgar er.

Nya förbundet
Kol 2:16 Låt därför ingen döma er för vad ni äter och dricker eller i fråga om högtid eller nymånad eller sabbat. 17 Allt detta är en skugga av det som skulle komma, men verkligheten själv är Kristus.

Alla högtider och sabbater är förebilder och skuggor som pekade fram mot Jesus Kristus/Messias. Han är dess fullbordan. De handlar om Jesus, om Guds rådslut! Vilodagen/sabbaten talar om att vi inte själva åstadkommer helgelsen, utan det är Guds verk. Vi får komma in i hans vila... Guds Ande vill nu verka genom oss att göra Guds vilja.

Skuggan är inte oviktig. Men skuggan, de yttre tingen, pekar på verkligheten. Vi tror inte att vi måste gå tillbaka till skuggan och praktisera sabbaten för att förstå dess egentliga innebörd. Om vi har överlåtit våra liv till Jesus och söker Guds Andes ledning, vet vi vad sabbaten (verkligheten) är - vilan i Gud och att ledas in i "förut beredda gärningar" (Ef 2:10). Sabbaten är vilan ifrån och upphörandet av egna ansträngningar och gärningar för att behaga Gud. Sabbatens innebörd, är att den helige Ande helgar oss till att leva ett rättfärdigt liv i gemenskap med Gud. Det handlar om relationen till Gud och människor.

Den slutliga och fullkomliga sabbatsvilan inträder när Jesus kommer tillbaka:

Hebr 4:3 Det är vi som tror som går in i vilan. Herren säger: Då svor jag i min vrede: De skall aldrig komma in i min vila, och det fastän hans verk stod färdiga sedan världens grund blev lagd. 4 Ty på stället om den sjunde dagen säger han: Och Gud vilade på den sjunde dagen från alla sina verk. 5 På det här stället säger han: De skall aldrig komma in i min vila. 6 Det står alltså fast att somliga går in i vilan och att de som först fick höra evangeliet predikas inte kom in för sin olydnads skull. 7 Därför bestämmer han på nytt en dag som han kallar i dag, när han långt senare säger genom David vad som redan är nämnt: I dag, om ni hör hans röst, förhärda inte era hjärtan. 8 Ty om Josua hade fört dem in i vilan, skulle Gud inte längre fram ha talat om en annan dag. 9 Alltså finns det en sabbatsvila kvar för Guds folk.

Därjämte vet vi att ingen är ämnad att arbeta sju dagar i veckan... Frank Mangs berättar i en av sina böcker att han brände ut sig mitt i ett väckelseskeende, på grund av att han trodde att det gick att arbeta för Guds verk sju dagar i veckan. Vi behöver en (minst) ledig dag, en vilodag. Vilken dag det är, beror på vilket yrke vi har och i vilket land vi bor. Den som bor i Israel har självklart lördagen, sabbaten, som ledig dag. I Sverige är söndagen den lediga dagen, för de flesta. Veckodagen är inte avgörande, om vi ständigt lever i "Guds sabbat". För den som bor i Israel borde det vara självklart att fira de bibliska högtiderna som följer den judiska kalendern. Det står var och en fritt, vilka högtider man vill fira eller om man firar någon alls.

Mark 2:27 Och Jesus sade till dem: "Sabbaten blev gjord för människan och inte människan för sabbaten (Vilodagen är för vårt bästa och inte för att vi ska uppfylla en lag).

Vi måste inte gå tillbaka in i Gamla förbundet för att förstå det Nya förbundet. Men i Nya förbundet får vi ljus över det Gamla förbundet och dess fullbordan i det Nya förbundet (Gal 5).

Högtiderna och dess uppfyllelse

Påsken uppfylls inte genom att vi äter en viss måltid ett speciellt datum. Det osyrade brödets högtid uppfylls inte genom att man städar bort varje brödsmula... Hur uppfyller vi då högtiderna och sabbaten, om det inte längre handlar om yttre seder utan inre liv? Det går att fördjupa sig mycket mer i detta men här följer en kort genomgång.

Påsken uppfyllde Jesus när han dog och uppstod och utgav sig själv som ett syndoffer. Vi uppfyller påsken genom att ta emot hans frälsning och vi tar vårt kors och följer Jesus varje dag. Vi ber av hjärtat "ske din vilja med mitt liv".

Det osyrade brödets högtid uppfyllde Jesus i ett syndfritt, allt igenom rent och fullkomligt liv. Vi uppfyller det osyrade brödets högtid genom att Gud helgar oss när vi lever i gemenskap honom.

Förstlingshögtiden uppfyllde Jesus när han uppstod på tredje dagen från de döda. Vi uppfyller Förstlingshögtiden genom att Jesus får vara Herre i våra liv - han som är trons Begynnare (Förstling) och Fullkomnare, och allt där emellan. Jesus är den förste och den störste i våra liv och vi ska en dag uppstå som han uppstod, som "förstlingen från de avsomnade ".

Pingsten uppfylldes när den helige Ande föll på Jesu lärjungar, som en bekräftelse på Jesu fullkomliga offerdöd på Golgata och uppståndelsen. Vi uppfyller Pingsten genom ett liv i överlåtelse och beroende av den helige Ande. Vi litar helt på det Jesus har gjort för oss. Johannes Döparen vittnade: "Jag döper er med vatten. Men det kommer en som är starkare än jag, och jag är inte ens värd att knyta upp hans sandalremmar. Han skall döpa er i den helige Ande och i eld."

Basunklangens högtid fullbordar Jesus, som den ende som är värdig att öppna och fullgöra Guds rådslut. Lammet (Guds lamm) som blev slaktat, är värdigt att öppna (den förseglade) bokrullen, sa ängeln till Johannes (Upp 5). Vi uppfyller Basunklangens högtid när vi lyssnar och tar emot det profetiska ordet i Bibeln, så att vi alltmer förstår det profetiska skeendet och är redo att möta Gud och även "basunera ut" Guds ord.

Den stora försoningsdagen uppfyllde Jesus när han med sitt ställföreträdande offer åstadkom försoning för hela mänskligheten inför Guds tron - var och en som vill får ta emot Guds gåva. Vi uppfyller Försoningsdagen genom att vara Jesu lärjungar och vittna om honom. Alla folkslag skall vara representerade i "den stora skaran" och innan Jesus kommer tillbaka skall Israels försoningsdag uppfyllas, då Israel bekänner att Jesus är Messias.

Lövhyddohögtiden uppfyllde Jesus när han fullbordade allt för att ge oss evigt liv. I evighet kommer vi att fira Lövhyddohögtid med glädje och tacksamhet, ära och tillbe Gud. "Vad inget öga har sett och vad inget öra har hört och vad ingen människas hjärta har kunnat tänka, vad Gud har berett för dem som älskar honom" (1 Kor 2:9) - det finns inga ord för allt det underbara som väntar! Redan nu ska vi tacka och ära Jesus och på det sättet fira Lövhyddohögtiden.

Sabbaten uppfyllde Jesus genom att uppfylla och fullborda lagen. Han som är Herre över allt, underställde sig lagens krav på ett fullkomligt liv inför Gud och människor. Jesus sa själv om det största budet i lagen: "Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd. Detta är det största och främsta budet. Sedan kommer ett som liknar det: Du skall älska din nästa som dig själv. På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna." (Matt 22:37-40). Det första budet är avgörande för att det andra ska vara möjligt. Vi uppfyller sabbaten genom att vara nya skapelser i Kristus och be att Guds Ande verkar i och genom oss.

Motivet avgörande

Att studera innebörden i de gammaltestamentliga högtiderna bör vara en självklarhet, eftersom de talar om Guds rådslut och pekade fram mot Messias, Jesus. Vi respekterar dem som väljer att fira sabbat (bland "hednakristna") och de bibliska högtiderna, så länge det inte blir lag, utan en personlig sak.

Motivet är det avgörande. Att fira sabbat och högtider för att bättre förstå innebörden, är en sak. Men att fira dem för att man vill vara laglydig och tror att man uppfyller Guds vilja genom lagar och regler, då finns alltid risk för att man går in i självrättfärdighet och lagiskhet. Allt för ofta leder det in i laggärningar. Det yttrar sig i att man ser dem som inte firar som man själv, som mindre andliga eller oandliga. När den onda naturen eller "köttet" på det sättet har fått tillfälle och tar över (Gal 5), blir snart de yttre ritualerna allt viktigare, även matregler och omskärelse.

Man tappar faktiskt lusten att fira högtiderna alls, när sådana lagiska människor kommer med sina slavok. De är upptagna med skuggan istället för verkligheten - Jesus Kristus/Messias! En del av vår tids nyjudaister påstår till och med att det är antikrists ande som säger att man inte skall lyda dessa yttre lagar och regler i Torah.

Tvärtom är antikrists ande en religiös andemakt som uppmuntrar all slags religion och egenrättfärdighet. Fariséerna hade fullt upp med laglydnad till Torah - förutom sin egen tradition - men de var drivna av antikrists ande och vi känner till frukten av det! De utlämnade Jesus till att dödas - köttet är i strid med Anden.

Jesus försökte hela tiden att visa att han är Herre över sabbaten [Jesus är vår sabbat]. Jesus gjorde alltid Faderns vilja. Enligt fariséerna var det ett brott mot Guds lag att bota sjuka på sabbaten, vilket Jesus ofta gjorde. Det är den blindheten som följer på lagiskhet. Vi är kallade att leva ett liv i den helige Andes ledning och flöde i Kristus Jesus. Det är den sanna "sabbatsvilan", dvs upphörandet av egna gärningar och verk. Så länge vi läser Bibeln enbart som en regelbok som vi försöker lyda, kommer vi in under lagen.

Skuggan eller verkligheten?

Jag/vi vill markera att vi tar avstånd från den undervisning som säger att vi är skyldiga att fira sabbat och högtider. Eller att det är det som ska ena Guds folk i ändens tid.

Vi har verkligheten - Jesus Kristus/Messias. Varför återvända till skuggan när vi har upplevt verkligheten själv!? 

Hur är det då med dem som säger att de firar sabbat och högtider av hjärtat nu och inte av lag? Ja, det är ett fritt val, som var och en har rätt att själv avgöra i så fall. Men det hör inte till helgelsen och det kristna livet. Vi uppmanas inte till det en enda gång i Nya testamentet, i det Nya förbundet. Däremot tillrättavisar Paulus judaisterna mycket skarpt, som ville blanda lag och nåd. De leder människor ur nåden och tillbaka in under lagen. Det går inte att blanda, precis som det är omöjligt att blanda världens ande med Guds Ande eller att tjäna både Gud och Mammon (Matt 6:24). Vårt mål skall vara att bli fria från all lag(iskhet), allt religiöst och egenrättfärdigt och mer och mer leva i Guds nåd. Då uppfyller vi Kristi lag, inte med ritualer utan med ett liv som förhärligar Jesus och pekar på honom.

Israel är Guds land och det judiska folket är Guds utvalda folk, ett egendomsfolk. För de messianska judarna, dvs. Jesustroende judar på Nya testamentets tid, var det en omskakande insikt de ställdes inför. Det var en hemlighet som Anden uppenbarade, nämnligen att frälsningen också gällde hedningarna, på samma sätt som judarna. Att hedningarna får del i samma löften och är judarnas medarvingar i tron. Paulus skrev senare:

Ef 3:4 När ni läser detta, kan ni förstå vilken insikt jag har i Kristi hemlighet. 5 I tidigare släktled har den inte avslöjats för människor så som den nu genom Anden har uppenbarats för hans heliga apostlar och profeter. 6 Den innebär att hedningarna i Kristus Jesus och genom hans evangelium är våra medarvingar och tillhör samma kropp som vi och har del i samma löfte.

Judaister och ny-judaister

Vi kan läsa i Apostlagärningarna om hur den helige Ande överbevisade Petrus och de andra lärjungarna om denna hemlighet. Men nu uppstod frågetecken. Omvända fariséer menade att hednakristna måste lyda Mose lag (Torah) och då även den yttre omskärelsen, förbundstecknet.

Apg 15:5 Några från fariseernas parti hade kommit till tro, och de steg nu fram och sade att man måste omskära hedningarna och befalla dem att hålla Mose lag. 6 Apostlarna och de äldste samlades då för att behandla frågan. 7 Efter en lång överläggning reste sig Petrus och sade till dem: "Bröder, ni vet att Gud för länge sedan bestämde, att hedningarna genom min mun skulle få höra evangeliets ord och komma till tro. 8 Och Gud som känner hjärtat, har vittnat för dem genom att ge den helige Ande åt dem likaväl som åt oss. 9 Han gjorde ingen skillnad mellan oss och dem, sedan han genom tron hade renat deras hjärtan. 10 Varför vill ni då fresta Gud och på lärjungarnas axlar lägga ett ok, som varken våra fäder eller vi själva har kunnat bära? 11 Nej, vi tror att vi på samma sätt som de blir frälsta genom Herren Jesu nåd."

Obs! Här gällde inte att hedningarna först skulle omskäras innan de kunde bli frälsta. Nej, här gällde frågan om hedningarna efter att ha blivit frälsta skulle hålla lagen, Torah!

Jämför detta med våra dagars nyjudaister som säger att vi följer inte torah av lag för att bli rättfärdiga genom gärningar, utan "från hjärtat för att vi vill". Det var precis det som frågan gällde i Apg 15. Hela Nya testamentet skulle se helt annorlunda ut, om det kristna livet handlade om att följa Mose lag! Sedan kan de vända och vrida och på Galaterbrevet hur mycket de vill. Allt står skrivet tydligt och klart.

Judaisterna fortsatte med sin förvirring i församlingen och Paulus gick senare emot dem, mycket skarpt! Han var mycket oroad när församlingen återigen började lägga tonvikt på matregler, nymånad, sabbater och högtider (Kol 2:16).

Gal 5:1 Till denna frihet har Kristus gjort oss fria. Stå därför fasta och låt er inte på nytt tvingas in under slavoket. 2 Se, jag Paulus säger er att om ni låter omskära er, kommer Kristus inte att vara till någon hjälp för er. 3 Jag försäkrar er än en gång: var och en som låter omskära sig är skyldig att hålla hela lagen. 4 Ni har kommit bort ifrån Kristus, ni som försöker bli rättfärdiga genom lagen. Ni har fallit ur nåden. 5 Vi däremot väntar i Anden genom tron på den rättfärdighet som är vårt hopp. 6 Ty i Kristus Jesus beror det inte på om vi är omskurna eller oomskurna, utan om vi har en tro som är verksam i kärlek. 7 Ni började bra. Vem har nu hindrat er, så att ni inte längre lyder sanningen? 8 Till det har ni inte blivit övertalade av honom som kallade er. 9 Lite surdeg syrar hela degen. 10 Jag för min del litar i Herren på att ni inte skall vara av annan mening. Men den som skapar förvirring bland er skall få sin dom, vem han än är. 11 Bröder, om jag fortfarande predikade omskärelse, varför skulle jag då bli förföljd? Då vore korsets anstöt borta. 12 De som uppviglar er borde gå och stympa sig. 13 Ni är kallade till frihet, bröder. Använd bara inte friheten så att den onda naturen får något tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek. 14 Ty hela lagen är uppfylld i detta enda budord: Du skall älska din nästa som dig själv.

Paulus blev förföljd för att han predikade att de yttre föreskrifterna inte hade betydelse längre. Den yttre omskärelsen var en skugga och enbart en förebild för hjärtats omskärelse, som är den verkliga, andliga omskärelsen som gäller både kvinnor och män.

Det judiska folket har fortsatt med den yttre omskärelsen, oavsett om de är troende eller inte. Det är en naturlig sed för dem, som vi ska respektera. För Jesus-troende judar som vet att den yttre omskärelsen inte har något andligt värde i Nya förbundet, kanske frågan inte alltid är lätt. Det vanligaste är nog att de följer lagen om omskärelse men då inte av andliga skäl, utan enligt judisk sed. Paulus skriver att en jude eller hednakristen som blev frälst, Jesus-troende, skulle inte låta omskära sig av någon andlig orsak, utan hellre förbli oomskuren - som han var innan frälsningen. Om han var omskuren innan, fanns det inget att säga om det.

1 Kor 7:17 Bara det vet vi, att var och en skall leva i den ställning som Herren har tilldelat honom, då Gud kallade honom. Detta föreskriver jag i alla församlingar. 18 Blev någon kallad som omskuren, skall han inte försöka att dölja det. Blev någon kallad som oomskuren, skall han inte låta omskära sig. 19 Det har ingen betydelse om någon är omskuren eller oomskuren. Vad som betyder något är att man håller Guds bud. 20 Var och en skall bli kvar i den ställning han hade när han blev kallad.

Köttets gärningar och Andens frukt

Nya förbundet handlar inte om lagar och regler utan om Kristusliv, ett Andefyllt liv, som dödar köttets gärningar. Paulus jämför köttets gärningar med Andens frukt:

Gal 5:18 Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen. 19 Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, 20 avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror, 21 illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike. 22 Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, 23 trohet, mildhet och självbehärskning. Sådant är lagen inte emot. 24 De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär. 25 Om vi har liv genom Anden, låt oss då även följa Anden.

När något yttre läggs till vid sidan om Jesus, leder det alltid till fiendskap, kiv, splittringar... Det må vara sabbatsfirande eller högtidsfirande, cellgruppssystem och andra system, människoupphöjelse eller villoläror. Gärningar är det vi gör (presterar) - Andens frukt är något vi bär (naturlig konsekvens) om vi förblir i Jesus och hans ord.

Vad det är att hålla Guds bud ger oss Nya testamentet undervisning om. Det är ett liv med Jesus i centrum, att lära känna honom och leva i hans efterföljelse. Det är ett liv med den helige Ande som förnyar våra tankar enligt Guds vilja.

Gal 6:12 Alla som vill ha gott anseende genom något yttre försöker tvinga er till omskärelse, och detta bara för att de inte skall bli förföljda för Kristi kors. 13 Ty de som låter omskära sig kan inte ens själva hålla lagen, men de vill att ni skall låta omskära er, för att de skall kunna skryta med att ni är omskurna. 14 För min del vill jag aldrig berömma mig av något annat än vår Herre Jesu Kristi kors, genom vilket världen är korsfäst för mig och jag för världen. 15 Det har ingen betydelse om man är omskuren eller oomskuren. Det som verkligen betyder något är en ny skapelse. 16 Frid och barmhärtighet över dem som följer denna regel, ja, över Guds Israel. 17 Nu må ingen plåga mig längre, eftersom jag bär Jesu märken på min kropp.

Åkte Paulus omkring och undervisade om hur man firar sabbat och högtider och följer torahns lagar och regler? Nej, han predikade evangelium om Jesus Kristus/Messias.Han predikade omvändelse till syndernas förlåtelse och ett liv i överlåtelse och helgelse. Han predikade om Guds rådslut, Guds frälsningsplan, det eviga hoppet, om Jesu återkomst och evigt liv. Han predikade om livet i Kristus Jesus och den helige Andes ledning, ett utgivande liv och gärningar gjorda i Gud. Han predikade om att vara korsfäst med Kristus och därmed dö ned från lagens krav. Han undervisade om hur vi växer upp till andlig mognad i Kristus.

Vår tids nyjudaister ivrar för att föra (hedna) kristna tillbaka in under lagen. De påstår att det kommer från hjärtat och alltså skulle vara Andens drivkraft nu, till skillnad från det Gamla förbundets krav. Är det inte märkligt då att vi inte uppmanas någonstans i Nya testamentet/Nya förbundet, att hålla sabbat, högtider, matregler eller andra lagar och föreskrifter?! Tvärtom tillrättavisar Paulus och säger att då är man skyldig att hålla hela lagen och med det har man fallit ur nåden! Hela Nya testamentet visar på ett liv i helgelse, vårt sinnes förnyelse som visar sig i Andens frukt och en vilja och kraft att leva såsom Guds bud säger: i ärlighet och renhet, i utgivande... - en tro som är verksam genom kärlek [agape - Guds fullkomliga kärlek] (Gal 5:6). Det är ett liv som förhärligar Jesus!

Nattvarden

Det vi uppmanas att fira i Nya förbundet är nattvarden, Förbundsmåltiden, som är en påminnelse om Jesu fullbordade (!) försoningsoffer på Golgata, hans död och hans återkomst (1 Kor 11). Vi behöver påminnas om Jesu återkomst, eftersom vi så lätt blir alltför upptagna med det jordiska.

Andens frihet

För övrigt är vi fria om vi vill fira högtid och vilodag. Vi är fria att äta all slags mat. Men om vi äventyrar någons tro, som är osäker eller svag i tron när det gäller till exempel fläskkött, bör vi hellre avstå vid det tillfället. För många kristna har det varit självklart att inte bara vara nykterist, utan också absolutist. Det bör vara så av hänsyn till dem som har haft och de som har problem med alkohol (Rom 14). Här är det kärleken till nästan som får avgöra.

2 Kor 3:17 Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet. 18 Och vi alla som med avtäckt ansikte skådar Herrens härlighet som i en spegel, vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet till härlighet. Det sker genom Herren, Anden.